Lina Åslund

På förmiddagen körde vi ett A3 pass med stavgång. Det var så himla kul men riktigt, riktigt jobbigt. Vi körde först stavågngsintervaller och sedan kom utmningen. Bestiga hela berget. Ni som har varit i Idre vet vilken västbacken är. Vi gick den från botten till toppen. Hela vägen och sprang sprättande stavgång på de flackare ställena. Benen värkte totalt i branterna men känslan att nå toppen var obeskrivlig. Så jäkla härligt, och vilket gäng vi är. Kan inte annat än le efter dagens första pass. 

 

Om någon timme ska vi ut på vårt andra pass. Nu är det rullskidor skate som står på schemat. Rullskidbanan är invigd för någon vecka sedan så det kan inte bli bättre. Lägerlivet är verkligen bäst. 

 

 

Att sova ut, vakna av solen som lyser in, äta en god frukost, mysa ned sig under täcket med duntofflor och en filt och samtidigt läsa en bra bok, det var välbehövligt. Nu ska jag ut i det soliga vädret och staka. Ha en bra helg! 

Sitter nu på skolan med Linnea och gör allt och inget. Vi hade nyss ett bokseminarium och det var väl mysigt haha. På förmiddagen så var vi ute och sprang i det lite ruggiga vädret, men det är ju det jag har sagt att jag vill ha så ska inte klaga. Bara någon timme kvar sen kan vi pallra oss mot bussen och åka hem. Såg att det förra inlägget inte var så kortfattat hehe, men ursäktar mig med att jag var trött. Hörs.

Lördag tävlade mot Axel i orientering och vann med dryga 25 minuter. Stackarn hade kartan upp och ned haha. På morgonen åt jag god frukost med mamma och gjorde äppelmos av äpplen som vi hade pallat dagen innan. På eftermiddagen så cyklade jag och Alma till ica och köpte nagellacksborttagning och på vägen hem stannade vi till hos gammelmorfar. Jag försökte lära honom hur min iphone fungerar och sedan tittade vi gamla bilder från när han var liten. Sen var vi tvungna att åka för han skulle se hockey haha. Senare åkte jag till Ida och blev lite fotad. Bilder kanske kommer. Vid sju tiden tog vi mopparna mot älven för grillning och mys med vännerna. Så himla roligt! Vi pratar alltid om samma minnen men nog skrattar man lika mycket för det. Verkligen uppskattat! Satt länge runt brasan och myste. 

Söndag gick jag upp vid sju någon gång. Hoppade efter frukosten på mammas landsvägscykel och cyklade i två timmar, ca 5 mil. Det var härlig luft ute och hösten kändes på riktigt. Lycka. Avslutade turen hemma hos mormor och morfar. Fick mat och mattor haha. Så nu är det fint med mattor i min lägenhet. Till lunch hade pappa gjort gudomligt god lax, mmmm. Vid två övningskörde jag in till stan och tog bussen till åsarna. Läste en deckare hela bussresan på ca 5 timmar. Den skulle vara utläst till idag. Fortsatte i åsarna också men blev livrädd för handlingen och vågade inte sova hemma. Så tack Linnea att du tog emot mig på din soffa, hehe. 

Måndag ganska lugnt i skolan. Inget märkvärdigt. Åkte hem, städade heeeeela lägenheten, moppade å allt. Sen har jag kollat på tv. Imorgon bitti är det träning så bäst att sova, godnatt. 

Imorse skulle jag ut och cykla. Tränarna föreslog en runda som skulle bli bra. Inte ta allt för lång tid, för jag skulle ändå med bussen 11.30. Cyklar iväg, cyklar ett tag, svänger där jag ska, trampar på uppför, tar med mig farten utför, men ändå. Ändå fast jag gör allt rätt (enligt mig) så kommer jag vilse. Vet inte var jag är eller vilket håll jag ska åt. Känner sakta paniken krypa fram och klockan mot bussen, den tickar. Då, där mitt ute i den jämtländska skogen så ser jag några glada figurer i refläxvästar. Cyklar närmare och ser att det är Svegs skidgymnasium. Får vägen ut till E 45:an beskriven och känner mig lättad. Ett tag. Kommer ut på vägen och cyklar och cyklar. Tänker "nu kan det vara max 5km kvar". Inte då. Just därefter ska det komma en skylt som säger att det är 14km kvar. 14 jävla kilometer. Händerna och fötterna var dessutom bortfrusna för det var knappa fem grader ute, kanske mer i solen, men jag var ju såklart i mestadels skugga. När jag har 3km kvar kommer min tränare åkandes i bil och funderar över vart jag har tagit vägen. Hon erbjuder mig skjuts men jag tackar nej. Efter två timmar och tre minuter sätter jag foten i lägenheten. Med trötta, trötta ben. Jag som skulle ta det lugnt. 

Sen igår så hade vi idrott och svenska innan det var träning. Intervalldag med det blev inga intervaller för mig för jag vaknade med en väldigt täppt näsa. Jane knappt andas genom den. Så istället joggade jag i nån timme. Direkt, och då menar jag direkt, efter träningen så var det möte med hyresvärden. Blev lite smått stressigt att hinna duscha osv på knappt fem minuter. Efter mötet blev vi bjudna på pizza på ski center. Sen skulle vi baka kladdkaka men alla var så mätt så ingen orkade med det. Istället spelade vi kort och tittade på idol. Trevlig kväll. 

 

Igår när jag och Linnea skulle hoppa på bussen så frågade busschauffören om vi skulle till stan. Ja, nej, eller vi ska till Östersund, svarade jag då. Då förtydligade han att det bara finns en stad i Jämtland. Så är det faktiskt. 

 

I stan så tittade vi mest omkring. Gick in där vi kände för och tittade på det vi ville. Turistade omkring. Åt isig mjukglass och köpte morötter i en knippe. Sedan var det meningen att vi skulle ha picknick nere vid vattnet men istället blev det plocksallad på en hård bänk på busstationen. Funkade helt ok det med.