VARNING.
Orkar inte mer. Jag måste verkligen skriva av mig nu. Ni behöver inte läsa. Nu har jag varnat er. Jag behöver inte kunna träna på stört men jag skulle bli glad om jag kunde få ligga i sängen utan ett knä som skriker vid varenda rörelse. Ipren. Bättre för stunden och piss sen. Varför händer det här mig och varför just nu? Så jävla less. Kommer inte kunna tävla nästa helg men nu känns inte det som det viktigaste. Även om det är det jag vill mest av allt just nu. Fan. Jag blir inte direkt gladare av att se alla åka på teven, vill också. Igår var jag positiv men idag går allt mot mig. Tankarna som jag hade i torsdags har kommit tillbaka och just nu vet jag inte vad jag ska göra. Ångest till tusen.
Kommentarer
Postat av: Ida
stå ut och försök tänka positivt, men klaga också för det är OKEJ.
Känner igen mig så jävla mycket i det här och med gymnastiken. Att inte kunna träna en sport som man älskar. Men det kommer bli bättre Lina även om det tar tid. Känner medlidande med dig och vet att det suger.
Svar:
None None
Postat av: Fredrika
Det måste vara superjobbigt, och du får verkligen vara sur, för det är orättvist! Men stå ut, du har iallafall 2½ undrerbaraår kvar och då behöver du det där knät! Så försök chilla lite och njuta :) kanske ladda upp bilder från Torquay??
Trackback
