FRMTIDEN, DEL TVÅ
När man var liten så sa man ofta ”När jag blir stor så vill jag bli... och vad det nu kan vara” då syftade man på vad man ville jobba med som vuxen. Man fantiserade om framtiden även om man inte uttryckte sig på det sättet ”I framtiden vill jag jobba som ambulansförare”. Man förstod bara att man menade framtiden, så enkelt var det. Precis som allt annat var mycket enklare när man var mindre. Inte alls lika mycket bekymmer, tankar, känslor och krav.
När jag gick i sexan så hatade jag SO för att det tog upp alla problem som finns i världen. Ett av problemen som jag särskilt kommer ihåg att vår lärare sa var att oljan en dag skulle ta slut. Han sa inte när oljan skulle ta slut utan bara att det skulle hända, någon gång, i framtiden. Redan då ville jag veta. Jag ville veta när den här ”krisen” skulle inträffa. Idag vet jag att man inte behöver veta allt om allting. Man behöver inte förstå allting för att var smartast, för ingen vet om man ens lever in i morgondagen. In i framtiden.
Jag lägger ut en del för varje dag tills det är fulländat ;)
