Lina Åslund

 

Ibland så önskar jag att jag inte hade allt det där som jag har, jag tror att jag skulle uppskatta allting mer då än vad jag faktiskt gör. Men på ett sätt så tänker jag att jag kan väll lära mig att uppskatta allting som jag har och inte sukta efter det som inte är mitt, än. Kommer dagen att komma då jag inser på riktigt vilken jävla tur jag har? Jag, jag är 16 år. Jag har endast levt 16 år av mitt 100-åriga liv. Jag har turen att kunna träna och röra mig normalt. Jag är smart. Jag har en lägenhet bredvid skidspåret där jag kan göra det som jag tycker om mest. Jag får åka skidor på nästan halva min skoltid. Jag har en familj som är utöver det vanliga, positivt sätt. Jag har mat på bordet varenda jävla dag. Jag har pengar till att köpa kläder och andra fina saker som jag tycker är nödvändiga. Jag har kompisar som jag kan skratta med tills jag gråter. Jag kan skrika till mina kompisar och säga att de är dumma i huvudet eller att jag älskar dem. Jag kan ligga i min säng och gnälla över att min dator inte funkar och ändå inte må dåligt över det. Jag har det bra helt enkelt.