Vi ser framåt så mycket att vi glömmer att njuta av det fina i tillvaron.



När jag och Linnea åkte på Storhogna i maj (!!!!) i två decimeter nysnö och min bindning frös. Jävlar vad vi skrattade. Det var inte ens kul.


När vi var på bråvalla oxh skrattade dygnet runt.

När vi var på måndagsutflykt.

När jag kunde stå på huvudet.

När vi sprang hem från skolan och vi virade bort oss i tre timmar och mobilen hade cirkus fem missade samtal från vår tränare.

När jag åkte skidor på en glaciär. Får fortfarande lyckorus.

När jag fick klappa en delfin för första gången.
Det finns så mycket att minnas och tar vara på.

0